Öppet brev till näringsministern

Jokkmokk, Österlen, Tärnaby, Älvsbyn, Gotland & Stockholm den 9 april

Statsrådet Ibrahim Baylan

Näringsdepartementet

 

Käre Ibrahim,

Den 27 april på Sergels Torg i Stockholm är det dags för den femte gemensamma gruvmanifestationen ”Fast mark, Rent vatten och Levande kulturarv”. Den vill fästa uppmärksamheten på Sveriges ohållbara minerallagstiftning, mineralstrategi och bristande respekt för mänskliga rättigheter. Berörda över hela landet; Laver i Älvsbyn, Gállok i Jokkmokk, Rönnbäck i Tärnaby, Veto nu på Österlen, Klintehamn på Gotland och ungdomsorganisationen Fältbiologerna engagerar sig tillsammans, för sin egen och för kommande generationers skull.

Under många år har vi sett hur miljön, naturen och människors rättigheter har fått stryka på foten för gruvdriftens framfart i Sverige. Detta trots att gruvdrift och prospektering är kopplad till så många av vår tids stora ödesfrågor; miljö- och klimatkrisen samt oroligheter runtom i världen.

Mineralindustrins anspråk på att bryta mineraler i eller i anslutning till existerande naturskyddsområden och kulturlandskap måste stoppas. Skyddade naturområden och mänskliga rättigheter måste respekteras och får inte påverkas negativt, något som FN vid upprepade tillfällen kritiserat Sverige för. Internationellt har Sverige hög svansföring vad gäller mänskliga rättigheter och urfolksrättigheter, men nationellt gäller inte samma regler. Långsiktigt användande av naturresurser bör premieras före kortsiktigt. Det betyder att jordbruk, rennäring, fiske, jakt, slöjd, matproduktion, turism samt levande kulturlandskap måste ha företräde gentemot gruvdriften för att ha möjligheter att leva kvar i områdena.

Med detta öppna brev vill vi att Regeringen ändrar minerallagen:

  • Minerallagen måste se till helheten. Processen att starta en gruva måste börja med en grundlig MKB som visar på miljökostnader och konsekvenser för samhället. Miljöbalken bör stärkas, art- och habitatdirektivet återinföras. Alla exploateringar bör hanteras under miljöbalken istället för minerallagen.
  • Riv upp regeringens mineralstrategi.
  • Staten måste satsa på en bredare landsbygdspolitik, som gör att folk kan bo och verka där de bor. Där digitaliseringen ger nya jobb, inte bara automatiserar bort jobben. Där det satsas på möjligheter för nya jobb som kan samexistera med befintliga jobb.
  • Mer återföring av pengar för exploatering av naturresurser till landsbygderna.
  • Skriv på konventionen ILO 169. Respektera det samiska folkets urfolksrättigheter, något som går hand i hand med ren miljö
  • Beslut om undersökning och utvinning bör fattas regionalt i dialog med berörda kommuner, regioner, länsstyrelser, lokalbefolkning och urfolk.
  • Sänk skattesubventionerna till gruvindustrin, höj mineralavgiften och ställ högre krav på prospekterande bolag.
  • All metall i slagghögar och deponier ska återvinnas. Återvinning ska prioriteras före nybrytning.

Detta sammantaget måste utgöra grunden för en hållbar minerallagstiftning. En hållbar minerallag är en där kostnader för mineraler faktiskt återspeglar samhällskostnaderna och inte kränker mänskliga rättigheter.

Frågan är akut och vi måste agera nu. Det är nu vi fortfarande kan påverka framtiden till det bättre!

Med vänliga hälsningar från företrädare för:

Gállok i Jokkmokk. Här hotas rennäringen slås ut på grund av planer på en gruva i renbetesland i ett område där det inte tidigare finns gruvor. Bakom gruvsatsningen står ett brittiskt prospekteringsbolag. Det går inte att bedriva renskötsel där det finns en gruva. Samexistens fungerar inte i praktiken utan betyder att rennäringen måste flytta på sig.

Veto Nu från Österlen i Skåne. Här finns ett gammalt kulturlandskap som utgörs av jordbruksmark och gamla blandskogar och som omfattar en rad naturreservat och Natura2000-områden- Här bedrivs småskalig turism och såväl fritids- som permanentboende hotas av en alunskiffergruva. Det finns ingen ofarlig utvinning ur alunskiffer. Gruvbolaget är ett nystartat brittiskt tvåmannabolag.

Laver i Älvsbyn. Här planeras Sveriges största dagbrott någonsin av Boliden. Samisjaur- Njargs sameby, SNF, Länsstyrelsen, Bergsstaten, närboende, skogsägare och fiskodlare har sagt nej till att bryta malm i detta känsliga område, där stora delar är skyddat av Natura 2000.

Rönnbäck utanför Tärnaby. Här planeras storskalig nickelbrytning med tre öppna dagbrott samt avfallsdeponi i övre delen av Umeälven. Detta är det första gruvprojektet i Sverige där FN tvingats gå in. FN:s rasdiskrimineringskommitté har ställt frågor om fallet till svenska staten. Majoriteten av alla berörda samer har helt bortsetts från i processen.

Urbergsgruppen i Klintehamn på Gotland. Urbergsgruppen i Klintehamn på Gotland. Här vill ett bolag kr aftigt utvidga kalkstensbrytning från lokala behov till industriell skala, vilket aldrig gjorts på mellersta Gotland. Ingen konsekvensanalys har gjorts, varken för boende, turism eller övrigt näringsliv.

Urbergsgruppen Sverige. En förening som arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Huvudsyftet med föreningen är att den ska ha möjlighet att medverka vid förhandlingar i mark- och miljödomstolarna i Sverige och att bilda opinion i olika gruv- och täktfrågor.

Barn- och ungdomsorganisationen Fältbiologerna. De värnar om sin egen framtid och sin möjlighet att leva ett gott liv på den här planeten, både nu och om 50 år.

Saminuorra en organisation för samiska ungdomar. De vill stärka kultur, språk, identitet och självkänsla genom att engagera ungdomar som är viktiga för dem, oavsett var man kommer ifrån eller vilken bakgrund man har. Medlemmar i Saminuorra påverkar framtiden för unga samer.