Vi har nu uppmanat de miljöpolitiska och näringspolitiska talespersonerna för januaripartierna att berätta för oss hur de tänker kring den hittills inte genomförda punkten 33 i januariavtalet som handlar om utvinning av mineraler från alunskiffer. Eftersom näringsministern har signalerat att han tänker göra en utredning kring tillståndsprocesserna i minerallagen vill vi även veta hur partierna ställer sig till detta och hur de tänker förändra minerallagen.
Svaren vi får från de nationella talespersonerna kommer att läggas ut på denna sida efter hand.
Hela brevet kan läsas här>>
Den 12 mars fattar regeringen beslutet att
En särskild utredare ska förutsättningslöst analysera hur regelverket för utvinning av metaller och mineral från alunskiffer kan skärpas och lämna författningsförslag för detta.
Se länk till regeringens hemsida>>
Den 18 mars skriver Miljöpartiet i Expressen:
Miljöpartiet kämpar för att ge människorna, naturen och vattnet en röst i mineralfrågorna. Det som är vårt gemensamma ska också behandlas som det. I flera frågor på området har vi bockat av punkt efter punkt. Vi har förbjudit uranutvinning. I Januariavtalet har vi slagit fast att borrning efter olja och kol ska förbjudas. Nu tar vi nästa steg.
Gruvbrytning av alunskiffer medför miljörisker. Arsenik, tungmetaller och andra hälsofarliga ämnen riskerar att lakas ur marken och hamna i vattnet. Skiffern finns ofta i tätbefolkade områden. Om planerna på att utvinna vanadin på Österlen och utanför Hörby blir verklighet skulle det ha en betydande påverkan både på landskapet och på människorna som bor där. I Sverige behöver vi inte dricka vatten på plastflaska. Så vill vi att det ska förbli.
Miljöpartiet och samarbetspartierna i Januariavtalet har enats om att skärpa regelverket för alunskiffer. I torsdags utsåg regeringen en utredare som ska analysera hur regelverket kan skärpas för alla delar av prövningsprocessen. Från provborrning till avfallshantering. Utredaren ska också identifiera kunskapsluckor när det gäller miljörisker.
Ett delikat dilemma är att alunskiffern ofta innehåller så kallade omställningsmineraler. Ämnen som är viktiga för klimatomställningen. Det rör sig till exempel om litium, kobolt och nickel som kan behövas i batterier.
Mineralnäringen har funnits i tusen år i Sverige, men nu måste vi blicka framåt. Mineralnäringen måste bygga på en långsiktig hushållning med våra gemensamma mineraltillgångar. Miljöhänsyn ska väga tyngre än kortsiktiga exploateringsintressen. Det finns också en stor potential i att utvinna mineraler ur gruvavfall och elektronikavfall. Till exempel jobbar Tesla nu med att tillverka batterier utan kobolt, och LKAB investerar i projekt för att återvinna omställningsmineraler.
Det är tillsammans som vi kan klara klimat- och miljöutmaningarna. Från Sapmi i norr till Österlen i söder har människor skapat rörelser som länge drivit på i frågan. När nätverket vetoNu frågar varför Januaripartierna inte levererar snabbare så är frågan relevant. Vi hör er och förstår er oro. Med stöd av alunskiffer-utredningen driver vi på för att få en modernare lagstiftning på plats, där miljövärdena värderas så högt som möjligt. Miljöpartiet drev på för att få in skrivningen om en skärpning av regelverket i Januariavtalet. Vi kommer fortsätta arbeta på för att den ska bli så bra som möjligt.
Amanda Palmstierna (MP)
Riksdagsledamot och talesperson för mineralfrågor
Thomas Hansson (MP)
Talesperson för Miljöpartiet de gröna i Skåne
Socialdemokraterna skriver till vetoNu den 27 mars:
Hej!
I regeringens mineralstrategi tas ett samlat grepp för att skapa gynnsamma förutsättningar, peka på möjligheter och identifiera utmaningar så att gruv- och mineralnäringen kan växa på ett hållbart sätt i takt med de möjligheter som dagens starka internationella efterfrågan på metall och mineral ger.
Sverige är ett av få länder med stor geologisk potential att utvinna råvaror som är nödvändiga i produktionen av den teknik som ska bidra till en rättvis klimatomställning. Tillgång på metaller som järn, koppar, silver och högteknologiska metaller är en förutsättning för att producera modern energi- och miljöteknik som vindkraft, solceller, lågenergilampor och katalysatorer i bilar. Utan dessa hållbara metaller kommer inte övergången till fossilfri energiproduktion och lagring – eller omställningen av fordonsflottan till eldrift – att lyckas.
För att Parisavtalets mål om högst 1.5 graders uppvärmning och Sveriges mål om ett negativt koldioxidutsläpp till 2045 ska bli uppnåbart krävs en tolvfaldig produktionsökning av vissa metaller som används i vindkraftverk och elbilar.
Det finns internationellt intresse för hur tillgången till metaller ska säkras. Frågan har aktualiserats genom den snabba ekonomiska utvecklingen i länder som Kina, Indien och Brasilien, där ett ökande välstånd leder till ett ökat behov av metall för att bygga infrastruktur. EU har brist på de flesta metaller och är fullständigt importberoende av bl.a. tenn, kobolt och molybden. Efterfrågan på metaller bedöms vara fortsatt hög under de kommande åren, både inom EU och i världen.
Tillståndsprocesserna idag är för långa. De är inte bara långsamma och utdragna. De är dessutom utspridda på flera olika myndigheter. För att Sverige även fortsättningsvis ska ligga i framkant och vara konkurrenskraftiga är det viktigt med en effektiv och förutsägbar tillståndsprocess. Det behöver markägare, renägare, boende och framför allt svensk gruvindustri. Med rätt system och rätt processer tror vi att det är fullt möjligt att ha en effektiv tillståndsprocess samtidigt som vi inte gör avkall på hänsynen till viktiga naturvärden och kulturvärden. Därför anser vi att det är bra att tillståndsprocesserna nu ses över i en kommande utredning om effektiva tillståndsprocesser inom gruvnäringen.
Hanna Westerén
Socialdemokraternas miljöpolitiske talesperson