När gruvbolaget Scandivanadium i veckan som gick startade sin första provborrning efter vanadin ur skånsk alunskiffer fick den lilla byn Lyby i Hörby kommun uppleva ett aldrig tidigare skådat medieuppbåd. På pressvisningen av borrplatsen kunde frontfigurerna Minchin och Walker upprepa sina mantran om ”gröna gruvor” på samma sätt som de oförtrutet har gjort sedan de för drygt ett år sedan påbörjade sin mission att sälja in dagbrott i Skåne som en världsräddande revolution.

Vi som har en annan syn, både lantbrukare och boende i Lyby och vi i nätverket vetoNu fick också svara på medias frågor.

Det resulterade i artiklar från TT, Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Skånska Dagbladet, Lokaltidningen, och i inslag på Sveriges Radio, på SVT och TV4.

Läsaren, tv-tittaren, radiolyssnaren och för all del antagligen även journalisterna står inför dilemmat att ta del av många olika argument för att sedan behöva göra bedömningen vem ska man egentligen tro på?

Varken journalister eller mediekonsumenter brukar vara experter inom geologi, gruvteknik och minerallagen. Det lär heller inte finnas mycket av den samlade sakkunskapen hos beslutande politiker och myndigheter.

Vi tror på två saker: Det ena är att lyssna på den oberoende vetenskapen, det andra är att kontrahenterna tillsammans ställer upp på offentlig debatt. Vi gör redan det första och lär oss bl.a. av två experter på alunskiffer och geologi, båda medlemmar i Kungliga vetenskapsakademin. Debatten med oss vägrar bolaget tyvärr ta.

I avvaktan att äntligen få diskutera med Scandivanadium inför öppen ridå har vi gått igenom veckans mediebrus och gjort en faktakoll (LÄNK). Här är fakta.