Det första är att Greta Thunbergs stöd till samebyns kostnader för de juridiska processerna kring planerna på en gruva i Gallok/Kallak understryker att striden kring gruvprojektet kommer att vara lång och vara en fråga som kommer att beröra hela landet.
För alla som intresserar sig för gruvbranschen är innehållet viktigt, för här ges signaler om en ganska dramatisk upptrappning av jakten på metaller och mineral.
Nu är det första av de två utredningar som ska titta på lokal andel i vinsten från naturresurser lagts fram. Den utredning som presenteras idag har tittat på om berörda områden ska få del i vinsten från gruvor och föreslår att en "gruvpott" ska inrättas. Men jag tror inte att vi kommer att få se jublande människomassor dra fram på gatorna i Gällivare, Kiruna, Pajala och andra gruvkommuner när förslaget blir känt.
Sedan valresultatet klarnat har Arne Müller funderat på vad man kan vänta sig när det gäller gruvpolitiken under de kommande fyra åren.
Det grundläggande problemet är att bilindustrins aldrig kommer att se som sin viktigaste uppgift att rädda klimatet eller undvika ett överutnyttjande av ändliga naturtillgångar.
I spåren på Rysslands invasion av Ukraina och sanktionerna mot Ryssland vädrar en del gruvbolag morgonluft.
Dagens pressmeddelande från Blulake Mineral är viktigt som exempel på hur den ökade efterfrågan på batterimetaller gör att gruvprojekt som tidigare framstått som helt omöjliga kan bli intressanta för de inblandade bolagen och investerarna.
Från gruvbranschen har det hävdats att det är näst intill omöjligt att få tillstånd till nya gruvor. Så är inte fallet.
Ett argument som hörs ofta i diskussionen om den svenska gruvbranschen är att gruvor bara tar en ytterst liten yta i anspråk. Men samtidigt påverkar gruvor ofta ett mycket större område genom transporter, buller och utsläpp till luft och vatten.
Det finns inte en chans att nå de målet om att minska vägtrafikens utsläpp med 70 procent mellan 2010 och 2030 utan en kraftig minskning av vägtrafiken och ett minskat antal fordon
